Sjöfarten har i alla tider varit av betydelse för Blidö
sockeni en eller annan mening. Under tidigare århundraden
handlade det mest om handelsresor med Storökan till Stockholm
med diverse varor. Under 1830-talet och fram till runt 1940-talet
blev dock fraktfarten en betydande inkomstkälla. Många
av männen i socknen tog hyra på de stora segelfartygen
men allteftersom skaffade sig ortsbefolkningen egna större
fartyg. Ofta bildades s k partrederier, d v s det var flera parter
som ägde fartygen tillsammans.
Man kan läsa i statistiken att det år 1900 registrerades
två barkskepp, sex skonerter, en galeas och en jakt. Till
detta skall läggas ett stort antal slupar, d v s roslagsskutor.
De större skeppen från Blidö hade rutter utomlands
till främmande hamnar och de mindre gick oftast upp till Norrland.
Roslagsskutorna seglade mest med frakt av ved och sand till Stockholm.
Under det nya århundradet krävdes dock snabbare leveranser
och allt fler såg sig allteftersom tvungna att gå över
till motordrift för att kunna klara konkurrensen. |
|
Alfa
Alma
av Länna 
Dan
Lenita
C
F Ifvers 
Hoppet
av Länna 
Niord