Data om skeppet

Byggd 1878 i Gävle av ek och furu
Längd 35,3 m
Bredd 7,5 m
Djupgående 3,9 m
Segelyta c:a 500 kvadratmeter
Lastförmåga 425 ton
Besättning 8 man

På bilden: Hoppet vid Korhamnstorg. Hämtad från
Sjöhistoriska museet i Stockholm.
Fotograf okänd.

Ägarförhållanden

Hon byggdes till ett rederi i Häverö i norra Roslagen. Rederiet höll på att gå omkull och kaptenens part såldes nu (1879) till Erik Andersson.
Erik Andersson hade ungefär ¼ i Hoppet. De andra redarna var Per Persson i Vallmar, Matts Ersson i Västernäs (huvudredare), Petter Ersson i Göringe, Jerk Ersson i Tulka, samtliga i Häverö socken. Möjligen hade även skeppshandlare Petter Jansson i Hallstavik också del i fartyget.
1915 köptes Hoppet av Elfvings rederi.
Hoppet kvarblev i Elfvings rederis ägo tills hon år 1932 höggs upp i Torekov.

Skeppare på Hoppet

1878-1879 Skeppare Brändström. Han var även part i skeppet.
1879-1910 Erik Andersson. Part i skeppet.
1911-1915 ?
1915-1926 Johan Elfving. Nu i Elfvings rederis ägo
1926-1932 Carl Bernhard Söderholm

Rutter, last och seglationssäsong

Hoppet gick först upp till Norrland. Dit gick man med bogsering för att man skulle slippa ta in barlast och segla. I Norrlandshamnarna lastades trä, vilket man gick med tillEngland. I regel lossades det i Pool där sedan porslinslera för Gustavsberg togs ombord. Efter lossning i Gustavsberg gick man upp till Norrland igen.
Detta var den vanliga rutten. Ibland på höstarna hände det att man kunde göra en resa ned till Tyskland med i regel trä. Tillbaka gick man med cement eller barlast. Meddelaren kommer också ihåg en höstresa till Portugal, dit man gick med trä. På återresan hade man salt i lasten. Seglationssäsongen varvade 6-7 månader. Gjorde man en Tysklandsresa förlängdes säsongen.


På bilden: Hoppet på väg till England. Ur Rospiggen 1999.

Hamnar som Hoppet besökte 1926-1932

· Arholma
· Axelsvik
· Bungenäs
· Bureå
· Gävle
· Göteborg
· Halmstad
· Harsten
· Helsingborg
· Härnösand
· Högmarsö – hemmahamn
· Hörnefors
· Karlsborg
· Karlshamn
· Kyllaj (Gotland)
· Köpenhamn
· Landskrona
· Malmö
· Nyborg
· Nynäshamn
· Obbola
· Piteå
· Råå
· Rörbäck
· Stockholm
· Sölvesborg
· Trelleborg
· Åhus
· Ålborg
· Öregrund
· Örnsköldsvik

Lasten bestod huvudsakligen av kalksten.

Information ang data om skeppet är hämtad från Sjöhistoriska museet i Stockholm. Ägarförhållanden, skeppare samt rutter m m är hämtat från intervju med Henning Andersson, se även Livet ombord. Information om hamnar Hoppet besökt är hämtad ur Hoppets kassaböcker mellan år 1926-1932, kassaböckerna i privat ägo.